Veronica's perspektiv: "Haha, nej sluta! Gå av mig!", skrek jag. Jag skrattade så jag fick ont i magen. Jack min allra bästa vän satt bredvid mig och kittlade mig, och han vägrade att sluta. "Allvarligt Jack, ge dig jag måste på toa!", skrek jag och försökte ta bort hans händer. Till slut slutade han, och då rusade jag allt jag kunde in på toaletten. Efter jag kommit ut ur badrummet så var det helt mörkt i hela huset. Jag kollade mig omkring för att se om jag kunde se Jack någontstans. "Jack, sluta det här är inte kul.", sa jag medan jag försökte leta upp en ficklampa. Jag hittade en ficklampa i byrån i hallen. Jag tände den och vände mig om. "BU", skrek Jack. Jag började skrika allt jag bara kunde och sprang upp för min trappa in till mitt rum. Jag stängde och låste dörren till mitt rum och la mig på sängen. Jack knackade för fullt. "Släpp in mig Veronica, haha förlåt det var inte meningen.", sa han och fortsatte att knacka. Jag skrattade men jag öppnade sedan dörren och lät honom komma in. Han satte sig på sängen och gjorde plats för mig. Jag satte mig bredvid honom och kollade mot honom. "Jo du Veronica, jag ska åka iväg med killarna i 1 vecka.", sa han. Jag stelnade till.

Efter kanske 20 minuter hade han förklarat allt. Han skulle till New York och de skulle möta en annan grupp i en duell. Och han berättade att det tävlade om ett pris. Han ville inte berätta mer, men sedan hade jag ju såklart massor av frågor. Och tillslut började jag gråta. Han var den bästa och enda vännen jag har, hur skulle jag klara mig utan honon? "Men kan inte jag följa med då?", sa jag och tog händerna för ansiktet. Han skakade på huvudet. "Det är för farligt för dig, jag vill inte att något ska hända dig, okej?", sa han och kollade på mig. Jag nickade på huvudet. Men jag skulle inte ge mig, för jag skulle med. Jag tänker inte stanna här ensam utan honom, det funkar bara inte. Jack gick hem när klockan var 22:00. Jag la mig i sängen och tog fram mobilen. "Jag älskar dig världens bästa vän.", smsade jag honom. "Jag älskar dig också.", skrev han tillbaka. Ett leende kom fram på mina läppar. Han visste hur mycket han betydde för mig, -det har jag berättat för honom flera gånger.

______________________________________________________________________________________

Det här blev ett super kort kapitel, men det är bra för att ni ska få ett kapitel idag. Men jag har inte tid att skriva mer. Men imorgon kommer ett mycket längra kapitel det lovar jag! 

Kommentera!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Previous: Vi tog på oss våra skor och gick ut till Jack's bil. När vi kom fram till bion och hade köpt biljetter så gick vi till biosalongen där vi skulle kolla på filmen. Jag vet inte vad den heter för det tänkte jag inte på. "Simon och jag sätter o...

Previous: Efter kanske 20 minuter hade han förklarat allt. Han skulle till New York och de skulle möta en annan grupp i en duell. Och han berättade att det tävlade om ett pris. Han ville inte berätta mer, men sedan hade jag ju såklart massor av frågo...

Min novell som jag skrev på när Justin var känd har jag nu tagit bort för det var många som inte gillade den. Jag hade en blogg förut som blev runt 150 kapitel, den blev jättebra, men då var han inte känd. Och då hade jag mycket lättare att komma på ...